Tron att hårdare reglering av skolan automatiskt höjer kvaliteten håller jag inte med om. Tillsammans med Malin Nordesjö vänder jag mig i det här inlägget mot en planekonomisk ansats där input – resurser, lärartäthet och driftsform – mäts i stället för faktiska resultat. En skolas kvalitet kan inte avläsas i antal böcker eller storleken på skolgården, utan i vad undervisningen faktiskt leder till.
Jag lyfter också att en lång kö till en populär skola inte är ett problem, utan ett bevis på efterfrågan som bör mötas med ökat utbud snarare än tvång.
Slutligen efterlyser vi en likvärdig tillsyn oavsett huvudman och tre tydliga reformfokus: mät output, bejaka valfrihet och utveckla en rättssäker tillsynsmyndighet.
Läs hela inlägget: https://www.gp.se/debatt/en-planekonomisk-tro-pa-reglering-av-skolan-ger-inte-battre-kvalitet.a369dcf8-f723-464e-b4e6-55c3be0a72fc